Ett viktigt ämne!

Igår tittade jag på Uppdrag Granskning. Jag brukar titta på det eftersom att jag tycker att det oftast är mycket intressanta ämnen.

Igår tog Janne Josefsson flyget till Californien för att se hur deras nolltolerans mot pedofiler fungerar i praktiken med frågeställningen om det skulle passa Sverige med samma modell.

I Californien så punktmarkeras förövarna med hjälp av en GPSsändare som sitter på ankeln i 3-5 år efter avtjänat straff. Polisen kan när som helst dyka upp och göra husrannsakan och kroppsvisitering. Och dom kan dyka upp när man är nån helt annanstans än hemma med hjälp av GPS:en.

Det finns också ett sk. sjukhus där dom värsta förövarna finns. Det är som ett litet samhälle där det finns post, affär, hamburgarrestaurang etc. Sen 2005 har endast 19 personer kommit ut därifrån.

Varför är antalet släppta så lågt?

Jo för att det går knappt att göra nånting åt pedofilers sexuella läggning utan att det finns en risk för återfall.

Vad har vi då för tillvägagångssätt i Sverige?

Här blir det tvångsvård i form av rosenmetoden. En terapiform som ingen kan säga att den hjälper. Kemisk kastrering används helst inte och om det används så är det bara under en tidsbegränsad period.

Återfallsrisken är mycket stor efter vad jag förstår och det verkar inte så ovanligt att pedofiler gör nya övergrepp till och med under pågående behandling.

Jag tycker att vi ska ta efter Californiens nolltolerans. Jag har inget överseende med pedofiler överhuvudtaget. Att göra såna hemska saker mot ett barn är det mest fruktansvärda man kan göra. En som Janne Josefsson pratar med har gjort sexuella övergrepp på 28 barn i åldrarna 2-8 år. En sån sjuk människa ska inte ens ha den minsta möjlighet att komma ut i samhället mer.

Sen finns det ju saker som kanske inte är lika bra med nolltoleransen. Även där blir oskyldiga dömda för något dom inte gjort. Men fortfarande så tror jag ändå på metoden och jag tror att bristerna i den formen kan åtgärdas så att dom minimeras.

Missade du programmet så kan du se det här.

Ett stort tack till Josefsson och hans kollegor som utför ett otroligt bra jobb med att öppna ögonen på oss tittare!

Carpe Diem!