Göteborg - en stad med nejsägare.

Det kan väl inte ha ungått någon att politikerna i Göteborg vill klubba igenom ett beslut om att krogarna inte får ha öppet till 05.00 längre, utan att dom ska stänga 03.00.

Jag kan inte med ord beskriva hur idiotiskt jag tycker att detta förslag är.
Vår stad är sveriges andra största stad.
Att då vara så bakåtsträvande att man vill gå tillbaka 20-30 år tillbaka i tiden, det fattar jag inte.

Mickey Dee, trummisen i Motörhead, slår huvudet på spiken när han i ett öppet brev att om förslaget kommer att klubbas så kommer svarttaxiverksamheten att öka, folk kommer att springa på svartklubbar.
På svartklubbar finns ingen kontroll på vare sig åldersgränser, alkohol droger osv.

Jag tycker att politikerna ska fråga sig själva om dom vill hitta sina söner och döttrar på en klubb i stan eller på någon suspekt svartklubb?
Och lura inte dig själv till att tro att dina närmaste inte skulle hänga på en svartklubb, herregud, vad gjorde vi på 80-talet, jo vi hängde på svartklubbar.

Vill du läsa hela Micke Dees brev kan du göra det här.

Carpe Diem!

En fint möte.

Idag skulle jag och några till fika på Kafé Zenith. Vi beställde våra saker och gick ut på uteserveringen.
Precis när jag ska sätta ner mina saker på bordet så tittar jag åt sidan och ser ett par personer som reser sig upp för att gå.
Jag hinner reflektera en snabbis på att jag känner igen killen som har långt hår i tofs ner på ryggen.
Jag vänder mig om och ropar på honom för då har jag insett att han är en gammal barndomskamrat till ett äldre syskon.Den här killen har haft ett brokigt liv. Han har ibland varit hemlös, gjort en del kriminella saker, haft missbruk osv.
Genom åren har jag följt både honom och andra som bodde i området där vi växte upp. Alla har dom det gemensamt att dom växte upp på 70-talet och hamnade på fel vägar redan från början.

Idag så såg han väldigt fräsch och frisk ut.
Jag fick en kram som gick ända in i hjärtat. Han hade varit ren i en månad i sträck nu berättade han.
Det gjorde mig jätteglad. En månad för en kille som är 50+ och som inte varit nykter sen tonåren är en stor och nästan övermänsklig bedrift!Jag berömde honom och försökte verkligen att peppa honom.

Det här kommer jag att leva länge på. Jag hoppas att jag träffar på honom igen och jag hoppas att det går bra för honom.
Sen att vi delar minnet av mitt syskon som inte längre finns i livet, den gemensamma nämnaren betyder väldigt mycket.

Carpe Diem!