Showing posts with label stadsdel. Show all posts
Showing posts with label stadsdel. Show all posts
Läser en artikel om Biskopsgården i gt.se
Är själv uppväxt där och det är där jag har mina rötter.
Flyttade dit när jag var två år och flyttade därifrån när jag var
26-27år.
Orsaken till att jag så gärna ville flytta var för att hela Biskopsgården hade förändrats.
Det är svårt att förklara vad som hade förändrats, men klimatet kändes hårdare och tryggheten var svår att hitta.
Genom åren har jag ibland åkt dit, men är alltid lika glad när jag åker därifrån.
För mig är Biskopsgården bara en tanke, en känsla från svunna tider.
Och även om husen står kvar (med omgjorda fasader) så är det inte mycket som är sig likt.
Nu läser jag om Biskopsgården i artikeln.
Blir upplyst om Pantrarna, en organisation som består av folk från förorter, företrädesvis från Biskopsgården.
"Det rör sig om individer som fått nog av nedskärningar i den gemensamt finansierade offentliga sektorn som har gått ihop för att agera tillsammans, göra sina röster hörda och kräva att tas på allvar. Medlemmarna blev snabbt införstådda med att politiker av ren, god vilja inte kommer att bistå med social service eller ta hand om Biskopsgårdens framtid – ungdomarna. Annars hade vi istället för nedskärningar sett upprustning. Pantrarna förstår att press måste komma underifrån, från de bosatta i området."
( - Kopierat från Pantrarnas Hemsida, som du hittar här. )
Nu har inte jag tillräckligt med kunskap om Pantrarna och deras arbete för att göra ett uttalande kanske.
Men jag tycker via det jag hittills har läst att det är kanonbra att dom finns!
Att dom sätter krav på politiker så att det kan bli samhällsförändringar.
Det som slår mig är att dom enda som visat missnöje som jag har hört talas om är dom ungdomar/unga vuxna som tar tillfället i akt att rasera, att sätta eld på bilar, att förstöra.
Men organisationen Pantrarna som verkar göra ett toppenjobb, dom har jag inte alls hört talas om.
Medias fel?
Jag får bara läsa om dom som raserar och förstör.
Är det detta som tidningarna tror att jag som läsare vill bli informerad om?
Då kan jag upplysa alla journalister att det är precis det jag inte vill.
Visst vill jag veta vad som händer, men jag vill att det positiva, det som kan förändra samhället till det bättre ska överskugga allt annat!
Att gt.se nu har skrivit en liten, liten notis om pantrarna är ju en bra sak.
Men trots det en droppe i havet.
Jag håller tummarna för att gt kanske kan gå i bräschen för denna sak.
Bygg fritidsgårdar i förorterna!
Låt barn och ungdomar få en plats som dom kan kalla för sin egen och som dom kan känna stolthet inför.
Så länge det inte finns nånting att vara stolt över så finns det heller inget att vara varsam om.
Jag är helt övertygad om att man vårdar son stadsdel om man är stolt över den!
Och till Pantrarna vill jag bara säga:
- Keep up the good work!
Det gladde en gammal Biskopsgårdare att det finns folk som kämpar!
På min tid var det bara nedskärningar som gällde, nu är det dags att rusta upp och gå framåt!
Jag hoppas att jag med detta lilla, lilla inlägg öppnade ögonen för några till, så att vi blir mer upplysta om dom som kämpar.
För sig själva, sina barn och medmänniskor!
Tack!
"Du kan flytta individen från Biskopsgården, men du kan aldrig flytta Biskopsgården från individen!"
Carpe Diem!
Labels:
artikel,
biskopsgården,
förorter,
fritidsgård,
journalism,
pantrarna,
politik,
stadsdel,
stolthet
0
comments
Location:
Göteborg, Sverige
Idag startar HBTQ-festivalen i Göteborg.
Festivalen som pågår fram till Söndag den 3:dje Juni innehåller massor av programpunkter med mängder av olika föreläsningar osv.
Jag har gått en fotokurs under våren där temat har varit att binda ihop vårt eget arbete med festivalens tema.
Temat är: "SÄTT FÄRG PÅ GÖTEBORG OCH SKAPA EN ÖPPNARE STAD!"
Vi skulle då överföra detta till vår egen stadsdel - Majorna.
Igår kväll fick vi se det färdiga resultatet av allas foton i ett bildspel som ska visas på Sjöfartsmuséet under sommaren och resultatet var varierande och bra.
(om ni går in på Sjöfartsmuséets hemsida så finns en av mina bilder på förstasidan. Den tredje längst ner till höger)
Alla på kursen har tolkat uppgiften på helt olika sätt och gjort sin egen grej av det.
Vissa har koncentrerat sig på sin stadsdel, andra på färg, och andra på kopplingen till HBTQ.
Uppgiften har som sagt fått mig att tänka mycket.
Varför är människor så inskränkta och rädda för det dom inte känner till?
Jag bryr mig inte om människor har en annan läggning än vad jag har.
Varför skulle jag?
Jag är inte med dom i sovrummet och skulle inte heller vilja vara det.
Precis som jag inte vill vara med i sovrummet med heterosexuella.
Helt enkelt så är deras sexuella läggning inte intressant för mig.
Det förändrar inte min syn på andra människor.
Om jag tycker att en människa är intressant och jag har ett utbyte av att prata och umgås med den så skiter jag högaktningsfullt i vad deras läggning är.
Jag tycker synd om dom människor som är riktiga homofober (dom är antagligen osäkra på sin egna sexuella läggning) och som omvandlar sin rädsla till hat och vänder det mot HBTQ-människor.
Ska det vara så svårt att fatta att alla människor har samma värde?
Att ingen är förmer än andra?
Att det inte är vår sak att döma?
(Du blir inte muslim av att umgås med muslimer, du blir inte heller homosexuell av att umgås med homosexuella, du blir inte präst av att prata med en präst, du blir inte barn av att leka med barn.
Dvs, det smittar inte!)
Alla andra som faktiskt har fattat grejen hoppas jag tar och utnyttjar dessa dagarna till att skaffa kunskap och förståelse.
Tilsammans kan vi skapa ett öppnare Göteborg - oavsett vilka vi är och vilken läggning vi har!
Carpe Diem!
Festivalen som pågår fram till Söndag den 3:dje Juni innehåller massor av programpunkter med mängder av olika föreläsningar osv.
Jag har gått en fotokurs under våren där temat har varit att binda ihop vårt eget arbete med festivalens tema.
Temat är: "SÄTT FÄRG PÅ GÖTEBORG OCH SKAPA EN ÖPPNARE STAD!"
Vi skulle då överföra detta till vår egen stadsdel - Majorna.
Igår kväll fick vi se det färdiga resultatet av allas foton i ett bildspel som ska visas på Sjöfartsmuséet under sommaren och resultatet var varierande och bra.
(om ni går in på Sjöfartsmuséets hemsida så finns en av mina bilder på förstasidan. Den tredje längst ner till höger)
Alla på kursen har tolkat uppgiften på helt olika sätt och gjort sin egen grej av det.
Vissa har koncentrerat sig på sin stadsdel, andra på färg, och andra på kopplingen till HBTQ.
Uppgiften har som sagt fått mig att tänka mycket.
Varför är människor så inskränkta och rädda för det dom inte känner till?
Jag bryr mig inte om människor har en annan läggning än vad jag har.
Varför skulle jag?
Jag är inte med dom i sovrummet och skulle inte heller vilja vara det.
Precis som jag inte vill vara med i sovrummet med heterosexuella.
Helt enkelt så är deras sexuella läggning inte intressant för mig.
Det förändrar inte min syn på andra människor.
Om jag tycker att en människa är intressant och jag har ett utbyte av att prata och umgås med den så skiter jag högaktningsfullt i vad deras läggning är.
Jag tycker synd om dom människor som är riktiga homofober (dom är antagligen osäkra på sin egna sexuella läggning) och som omvandlar sin rädsla till hat och vänder det mot HBTQ-människor.
Ska det vara så svårt att fatta att alla människor har samma värde?
Att ingen är förmer än andra?
Att det inte är vår sak att döma?
(Du blir inte muslim av att umgås med muslimer, du blir inte heller homosexuell av att umgås med homosexuella, du blir inte präst av att prata med en präst, du blir inte barn av att leka med barn.
Dvs, det smittar inte!)
Alla andra som faktiskt har fattat grejen hoppas jag tar och utnyttjar dessa dagarna till att skaffa kunskap och förståelse.
Tilsammans kan vi skapa ett öppnare Göteborg - oavsett vilka vi är och vilken läggning vi har!
Carpe Diem!
I höstas var jag med min dotter på ett möte angående dagisplatser i Majorna-Linné.
Orsaken var den stora bristen på platser och det stora antalet barn.
En fråga som någon förälder ställde då var om de som har hand om detta inte har någon framförhållning alls eftersom att de verkade ha blivit helt tagna på sängen av att så många barn inte fick plats på befintliga dagisplatser.
Mitt barnbarn fick till slut en plats och jag har inte riktigt koll på hur det är nu.
Det enda jag ser är att det byggs tillfälliga daghem/förskolor för att bemöta det stora behovet.
(byggt av baracker som antagligen inte alls känns trevligt vare sig för barnen med föräldrar, men inte heller för oss andra som bor i området)
Men det är en "Quick Fix" så att säga. Man kan ju undra hur de tänker lösa det senare om behovet inte minskas.
I förra veckan meddelades Majorna-Linnés budget.
Ett underskott på 19 miljoner kronor..!
Vad kommer att bli lidande pga. detta underskott?
Kultur och fritidssektorn kan få ta en stor del av denna smäll.
Vad innebär detta?
Inte vet jag, men kanske ett bibliotek får läggas ner trots ett ökat besökarantal.
Stadsbiblioteket har ju stängt till 2014 för renovering, då ökar ju trycket på alla andra bibliotek.
Sen får 70.000 besökare får då samsas om ett (1) bibliotek!
På lördag invigs Stenhuset i Majorna.
Ett kultur-fritidshus för unga.
Där samsas fritidsgård tillsammans med replokaler.
Det ska bli målarateljé och datorsal för skapande.
Det finns konsert och utställningshall.
Som sagt, invigningen är på lördag.
(läs om det här)
Den andra (2) Maj ska det beslutas om det får vara kvar.....
Vad ska man säga?
Ska man skratta eller gråta?
(läs här)
Jag älskar stadsdelen jag bor i men har nu börjat fundera på om stadsdelnämnden (eller vilka det nu är som planerar för stadsdelen) är helt inkompetenta som inte kan ha någon som helst framförhållning.
Kanske dags för en rensning bland personalen där, det borde väl spara in lite pengar?
Carpe Diem!
Orsaken var den stora bristen på platser och det stora antalet barn.
En fråga som någon förälder ställde då var om de som har hand om detta inte har någon framförhållning alls eftersom att de verkade ha blivit helt tagna på sängen av att så många barn inte fick plats på befintliga dagisplatser.
Mitt barnbarn fick till slut en plats och jag har inte riktigt koll på hur det är nu.
Det enda jag ser är att det byggs tillfälliga daghem/förskolor för att bemöta det stora behovet.
(byggt av baracker som antagligen inte alls känns trevligt vare sig för barnen med föräldrar, men inte heller för oss andra som bor i området)
Men det är en "Quick Fix" så att säga. Man kan ju undra hur de tänker lösa det senare om behovet inte minskas.
I förra veckan meddelades Majorna-Linnés budget.
Ett underskott på 19 miljoner kronor..!
Vad kommer att bli lidande pga. detta underskott?
Kultur och fritidssektorn kan få ta en stor del av denna smäll.
Vad innebär detta?
Inte vet jag, men kanske ett bibliotek får läggas ner trots ett ökat besökarantal.
Stadsbiblioteket har ju stängt till 2014 för renovering, då ökar ju trycket på alla andra bibliotek.
Sen får 70.000 besökare får då samsas om ett (1) bibliotek!
På lördag invigs Stenhuset i Majorna.
Ett kultur-fritidshus för unga.
Där samsas fritidsgård tillsammans med replokaler.
Det ska bli målarateljé och datorsal för skapande.
Det finns konsert och utställningshall.
Som sagt, invigningen är på lördag.
(läs om det här)
Den andra (2) Maj ska det beslutas om det får vara kvar.....
Vad ska man säga?
Ska man skratta eller gråta?
(läs här)
Jag älskar stadsdelen jag bor i men har nu börjat fundera på om stadsdelnämnden (eller vilka det nu är som planerar för stadsdelen) är helt inkompetenta som inte kan ha någon som helst framförhållning.
Kanske dags för en rensning bland personalen där, det borde väl spara in lite pengar?
Carpe Diem!
Idag var det vernissage.
Mitt första.
Har tre foton och en text med i ett bildspel som visas på Sjöfartsmuseét i Göteborg.
"En plats jag vill förändra".
Var på plats lite tidigare och hjälpte till med att plocka fram dricka och snacks som det bjöds på till åskådare som kom för att titta.
Slänger här in ett stort tack till min familj och släkt som kom och tittade!
Bildspelet visas tom. den 8:e januari 2012.
Alla foton i bildspelet är från olika platser i Majorna, och det är många intressanta och bra idéer som finns där.
För visst kan man göra sin stadsdel ännu bättre, trots att man bor i den bästa!
Fotograferna är i spridda åldrar, från 13-86 år. En skön och härlig blandning på både bilder och synsätt.
Gå gärna dit och titta!
Carpe Diem!
Mitt första.
Har tre foton och en text med i ett bildspel som visas på Sjöfartsmuseét i Göteborg.
"En plats jag vill förändra".
Var på plats lite tidigare och hjälpte till med att plocka fram dricka och snacks som det bjöds på till åskådare som kom för att titta.
Slänger här in ett stort tack till min familj och släkt som kom och tittade!
Bildspelet visas tom. den 8:e januari 2012.
Alla foton i bildspelet är från olika platser i Majorna, och det är många intressanta och bra idéer som finns där.
För visst kan man göra sin stadsdel ännu bättre, trots att man bor i den bästa!
Fotograferna är i spridda åldrar, från 13-86 år. En skön och härlig blandning på både bilder och synsätt.
Gå gärna dit och titta!
Carpe Diem!
Subscribe to:
Posts (Atom)
