Filminspelning.

På eftermiddagspromenaden med hunden så gick jag förbi en tomt, en liten gård där det vanligtvis brukar vara helt dött.
Man ser aldrig människor där.

Idag såg jag på håll att det rörde sig mycket folk där, så jag var ju tvungen att gå och titta såklart.
På vägen såg jag en massa lastbilar, skåpbilar och annat som var parkerat runtomkring och tioöringen började trilla ner.

Filminspelning såklart.
Kunde först inte avgöra vilken film det kunde vara, men tänkte på Håkan Hellströms "Känn ingen sorg".

Blev förvillad av att en arbetare hade en jacka som det stog Irene Huss på, men fick det sen bekräftat att det var Håkans film.
Hade inte min kamera med mig, men tog lite bilder med mobilen:

Tror att detta är ryggtavlan på Adam Lundblad som spelar huvudrollen Pål i filmen som baseras på Håkans texter.
(Han som spelade Benjamin i "Torka aldrig tårar utan handskar")

Det är kul när det händer lite saker i området.
Filmen har premiär i februari 2014.
Jag ska ju såklart se den eftersom att mycket spelas in i området där jag bor!

Carpe Diem!

Alice B.

För mig en helt ny musikbekantskap som blivit jämförd med Håkan Hellström - Alice B.

Det är stort att bli jämförd med Håkan.
Jag tycker ju inte att man egentligen kan jämföra Alice B med honom.
Inte på riktigt iallafall.
För det tar tid att bli ett med Göteborgssjälen som Håkan har blivit.

Men visst kan jag förstå att det jämförs åt det hållet.
Musikspråket är detsamma och melodislingorna lika bekymmersfria.
Jag ska hålla utkik efter Alice framåt, för det behövs en tjej på den så annars mansdominerade göteborgsmusikhimlen.
Blandat är bra.

Vilken enorm musiktalang det finns här i vår älskade stad.
Håkan, Kapten Röd, Nationalteatern, Roffe Ruff, Mustasch, Dead by April, In Flames, Graveyard, Hardcore superstar, The Soundtrack of Our Lives.
Det finns fler men det var dessa som dök upp i huvudet just nu.

Och nu kanske Alice B.

Carpe Diem!

Världens bästa måndag? Kanske..!

På en bra måndag som innehållit klarblå himmel och strålande solsken,
härliga friska promenader och en himla gott humör.
Ja, då kan det hända att den här mannen dyker upp på gatan där man bor.
Precis som vem som helst.
Precis som alla andra pappor.
La mynt i P-automaten och strosade mot sin bil där hans (förmodar jag) barn satt fastspända och väntade på att pappa skulle parkera bilen.

Jag log när jag o vovven passerade på 30 cm avstånd.
Hur kan den här lilla killen vara den jag lyssnar på när jag vill ha äkta göteborgsfeelings?
Hur kan han stå på en scen och underhålla tusentals?
Jo, Håkan Hellström är liten.
Ganska så pytteliten. Lite gulligt!

Japp. en bra måndag har det varit.

Carpe Diem!