Emmerdale, eller Hem till Gården, som den heter på svenska är en favorit hos mig. Nej, jag skojar inte utan det är sant. Det bästa med den serien är att man kan missa många avsnitt och ändå komma in i handlingen rätt snabbt.
Jag har följt serien sen jag var liten och har alltid älskat den.
Men jag dör inte om jag missar några avsnitt.
Till skillnad från en annan som jag kände.. Hon tittade(tittar säkert lika mycket fortfarande) på Glamour.
Om telefonen ringer under den halvtimman eller vad det är så svarar hon inte. Hon har en hörselnedsättning, så hon har en hörapparat som hon kan koppla in tv:ns ljud på. Då hör hon inget annat än tv:n.
Det där förstår jag verkligen inte. Tv:n får ju aldrig bli viktigare än livet. Inte i min värld iallafall.
När det är på det viset så tycker jag att det är tragiskt faktiskt. Men en sak var bra med det, iallafall för mig, jag inser nu hur löjligt det är att fastna totalt i en serie. Jag har efter att jag såg det verkligen ändrat på mitt eget tvtittande.
Och det är jag tacksam för.
Men några avsnitt i månaden tittar jag på. Men oftast så lever jag mitt liv istället för att glo på andras uppdiktade liv.
(Man kan alltid ta lärdom från andras beteende och korrigera sitt eget!)
Carpe Diem!
0 comments:
Post a Comment