on Wednesday, May 30, 2012
Ibland får man en gåva från helt oväntat håll.

Sånt värmer hjärtat!








Just idag behövde jag lite extra uppmuntran, så buketten betydde mycket!

Tack!

Carpe Diem!
on Tuesday, May 29, 2012
Idag startar HBTQ-festivalen i Göteborg.
Festivalen som pågår fram till Söndag den 3:dje Juni innehåller massor av programpunkter med mängder av olika föreläsningar osv.


Jag har gått en fotokurs under våren där temat har varit att binda ihop vårt eget arbete med festivalens tema.
Temat är: "SÄTT FÄRG PÅ GÖTEBORG OCH SKAPA EN ÖPPNARE STAD!"

Vi skulle då överföra detta till vår egen stadsdel - Majorna.
Igår kväll fick vi se det färdiga resultatet av allas foton i ett bildspel som ska visas på Sjöfartsmuséet under sommaren och resultatet var varierande och bra.
(om ni går in på Sjöfartsmuséets hemsida så finns en av mina bilder på förstasidan. Den tredje längst ner till höger)

Alla på kursen har tolkat uppgiften på helt olika sätt och gjort sin egen grej av det.
Vissa har koncentrerat sig på sin stadsdel, andra på färg, och andra på kopplingen till HBTQ.

Uppgiften har som sagt fått mig att tänka mycket.
Varför är människor så inskränkta och rädda för det dom inte känner till?
Jag bryr mig inte om människor har en annan läggning än vad jag har.
Varför skulle jag?
Jag är inte med dom i sovrummet och skulle inte heller vilja vara det.
Precis som jag inte vill vara med i sovrummet med heterosexuella.
Helt enkelt så är deras sexuella läggning inte intressant för mig.
Det förändrar inte min syn på andra människor.

Om jag tycker att en människa är intressant och jag har ett utbyte av att prata och umgås med den så skiter jag högaktningsfullt i vad deras läggning är.

Jag tycker synd om dom människor som är riktiga homofober (dom är antagligen osäkra på sin egna sexuella läggning) och som omvandlar sin rädsla till hat och vänder det mot HBTQ-människor.
Ska det vara så svårt att fatta att alla människor har samma värde?
Att ingen är förmer än andra?
Att det inte är vår sak att döma?
(Du blir inte muslim av att umgås med muslimer, du blir inte heller homosexuell av att umgås med homosexuella, du blir inte präst av att prata med en präst, du blir inte barn av att leka med barn.
Dvs, det smittar inte!)

Alla andra som faktiskt har fattat grejen hoppas jag tar och utnyttjar dessa dagarna till att skaffa kunskap och förståelse.

Tilsammans kan vi skapa ett öppnare Göteborg - oavsett vilka vi är och vilken läggning vi har!

Carpe Diem!
Såg på Lokala Nyheter att Västtrafik ska höja biljettpriserna - igen!
Denna gången med 6 procent.
Förra höjningen var vid årsskiftet och då var höjningen 5.5 procent.

Jag tycker att det blir svårare och svårare att motivera att man ska åka kollektivt.
Dels höjningar, sen förseningar och uteblivna turer och detta med biljettkontrollanterna.

Nu är inte jag beroende av lokaltrafiken och tar hellre bilen om jag inte ska in i centrala stan.
Dessutom så tar jag vid bra väder hellre en långpromenad in till stan.

Kanske kommer användandet av spårvagnar att öka när vägtullarna kommer, men det är tveksamt.
Är höjningarna legitima?
Det kanske dom är.
Det kanske verkligen är så mycket dyrare med bensinkostnader och inhandling av vagnar så att dom var tvugna att tidigarelägga höjningarna med 6 månader.

Vad vet jag?

Carpe Diem!
Om man bara tar sig tid så kan man hitta skönhet överallt.

Jag kan tycka att jag bara ser fimpar och skräp på marken när jag är ute och går.
Men ibland så upptäcker man att det kan finnas vackra saker där man inte tänkt på det innan.

Imorse hade det regnat och det fick mig att öppna ögonen.
Speglingar i vattenpölar, visst ser man dom, men stannar man upp och tittar?
Inte jag, men idag gjorde jag det:





Min favoritbild. Upptäckte först i datorn att skuggan av lampan var med på bilden, tänkte inte ens på den innan.
Det finns guldklimpar runt oss hela tiden.
det gäller bara att öppna ögonen och se det. Att ha en kamera, vare sig det är en systemkamera, digitalkamera eller mobilkamera är en riktig tillgång.
Att se världen ur en kameralins har gjort mig till en upptäcksresande i min egna vardag.

Prova du också!

Carpe Diem!
on Monday, May 28, 2012
Igår var det megaloppis här i Majorna.
Tyckte att det var fler människor, mer saker och mer av allt detta året.

Många saker bytte ägare och folk var glada och trevliga trots värmen och trängseln.
För trångt var det!
Väldigt trångt.


Jag köpte hängare till hallen.
Två stycken för 15:- styck. Jättebilligt.
Ska tapetsera och göra om i hallen så dom kommer att bli jättefina där.

Har dock inte bestämt mig för om jag kanske ska ta bort krokarna från plattorna, för det är krokarna jag gillar, är kanske inte överdrivet intresserad av nuvarande utseende på dom.
Men vi får se.




Många timmar senare och med värkande kropp kom jag hem igen och "dog" en stund i soffan.
Det blev en väldigt skön söndag.

Imorse på morgonturen med vovven så var det mindre kul att gå runt i området.
Trots risk för att Megaloppisen framtid är i fara pga. nedskräpning ock liknande så har många bara lämnat sina saker på gångbanorna.
Skräp ligger lite här och där.
Vissa har bemödat sig om att dra sin skit fram till papperskorgarna som är överfulla redan.


Detta trots att containrar är framställda lite här och där just för detta ändamål.
Det är baksidan av Megaloppisen i Majorna.
Iallafall för oss som bor här.

Men jag hoppas att det inte sätter stopp för loppisen nästa år.
det är en mycket trevlig sak att se fram emot varje år!


Carpe Diem!
on Friday, May 25, 2012
Ikväll har jag varit på Mustasch som spelade på Liseberg.
Konserten var okej.
På en skala 1-5 skulle jag ge den en fyra typ.
Jag har haft en väldigt trevlig kväll och jag har fått skrika och gapa så mycket jag ville och hoppat och dansat och njutit av musiken.

Tog inte kameran med mig, för jag skulle ju bara lyssna och vara i ögonblicket.
Men somliga saker kan man ju inte låta bli.
Som fotografering tex.
Hade ju iPhnen med mig såklart och är helt förbluffad över hur bra bilder det blir!

Här följer foton från kvällen:














Carpe Diem!
on Thursday, May 24, 2012
Fick en liten funderare idag.

Mötte en granne i trappan idag.
En granne som jag inte sagt mer än ett par meningar till under de ett och ett halvt år som de har bott här.
Men att heja på varandra när man möts i uppgången är kutym för de flesta som bor här, alla hälsar när man möts.

Det var mamman i familjen som stog med barnvagn o väntade på hissen när jag och vovven kom uppför trapporna.
Eftersom att jag lyssnade på musik i iPhonen så tog jag ur lurarna och sa högt o tydligt:
- Hejhej!

Och........ingen respons.
Granntanten stirrade stint rakt fram på hissdörrarna, demonstrativt visande att hon skulle inte hälsa.

Jag blev så himla paff, och full i skratt för att jag blev så överraskad.
Det har aldrig hänt tidigare.
Och denna grannen brukar jag hälsa på när jag ser henne, OCH hon brukar annars hälsa tillbaka.
Jag började fundera när jag fortsatte trapporna upp till mig, samtidigt som jag på nåt sätt fann hela situationen sanslöst rolig och tvingade mig själv att hålla mig från skratt.
- Varför hejade hon inte?
kom fram till följande:


  1. Hon anser att jag gjort något galet eller fel, därför vill hon inte hälsa. (har ingen aning om vad det skulle vara isåfall)
  2. Hon har drabbats av akut dövhet.
  3. Hon var för tillfället ur form och pallade inte att hälsa. Arg/sur/ledsen etc.
Nu kommer jag ju inte att kunna låta bli att hälsa nästa gång igen, bara för att se vad som händer liksom.
Glatt och tydligt i hög volym.

Och det kommer jag att fortsätta med vare sig jag får respons eller inte.

Carpe Diem!
I Los Angeles har man nu tagit beslut och förbjudit plastpåsar i mataffärer.
Därmed är Los Angeles den största staden i USA som infört förbudet.

Plastpåsarna ska fasas ut för att helt upphöra om 16 månader.

I Kalifornien har San Jose, San Fransisco och Long Beach redan infört liknande förbud och där används uppskattningsvis 12 miljarder plastpåsar varje år och mindre än fem procent av dessa återvinns.

Det är ofantliga mängder plastpåsar världen över.
Jag vet inte om det ens finns en siffra på det, men det borde ju nästan vara oräkneligt.


Bort med papperspåsarna också, och nyttja återanvändningsbara påsar istället.
Kanske som dom här som jag tidigare har skrivit om.

Eller kanske investera i lite olika hos ABOB.

Hur som helst så hoppas jag att fler länder/städer följer detta goda exempel!

Carpe Diem!
on Monday, May 21, 2012
I helgen var det massa aktiviteter vid älven här i Göteborg.
Passade på att ta med kameran.












En underbar dag med 20-gradig värme och strålande sol.
Massor av folk precis överallt.
Göteborg visade sig från sin absolut vackraste sida.

Carpe Diem!
on Saturday, May 19, 2012
För er som inte hittat till min andra blogg där jag utvärderar LCHF under ett år.

På strax under 4 månader har jag nu tappat 10kg och det går hur bra som helst.
Har aldrig lyckats förut för sockersuget, har tappat några kilo för att sen gå upp dom + några till.

Men nu funkar det verkligen!
Jag rekommenderar verkligen LCHF!



Carpe Diem!
on Thursday, May 17, 2012
När jag var i Tyskland i Januari så köpte jag två påsar.
Ihopvikta tar dom minimalt med plats och man kan ha dom i vilken ficka som helst utan att det syns.
Himla praktiskt tyckte jag.


När jag kom hem höll yngsta dottern på att smälla av för hon tyckte att "det är en sån påse gammelmormor skulle ha haft".
(Jag är ju mormor så då passar det ju bra. Hehe.)

Har funderat mycket på varför allt som är praktiskt kopplas ihop med att man skulle vara gammal?
Är det inte bra att man blir medveten om saker och ting ju yngre man är?

Gubben var inte heller förtjust i mitt inköp och ville absolut inte bära kärringpåsen.

Men en dag var vi på XXL och i kassan hittade han nåt som skulle reta gallfeber på dotter:


Guuuud vad gamla ni är! Blev reaktionen.

Tyvärr glömmer vi alltid våra påsar, men nån gång ibland kommer jag ihåg min och då får den följa med ut på äventyr.
Jag gillar verkligen mina påsar.

Har dock funderat på att fixa egna med snyggare mönster och/eller enfärgat.
Det måste ju finnas fler än jag som inser det smarta med såna här påsar!


Carpe Diem!
Har hittat en bra app till mobilen.

Ett problem som kan dyka upp när man är ute och promenerar/shoppar eller annat är att plötsligt inser man att:
- Shit! Jag behöver en toalett. PRONTO! (drabbar ofta kvinnor över 40)

Men var finns alla toaletter, och måste jag fixa växel, eller är det gratis??

Appen som hjälper dig heter toalätt!
Gratis att ladda ner och vad jag kan se så verkar den bra.

Carpe Diem!
on Wednesday, May 16, 2012
När man blir såhär biten av nånting som jag har blivit at att fotografera så är det svårt att inte bli "ha-galen"!

Ju mer man lär sig, desto mer vill man utforska och prova på olika saker.
Det innebär att man får tillverka vissa saker själv för att se om man tycker att det är roligt och om det är värt att lägga pengar på att köpa in saker.

Följande är dom saker som jag just nu vill ha.
Får väl se vad jag köper in.
Fyller år i sommar, då kanske man kan önska sig lite fotoprylar!

Klicka på bilderna så kommer du till kaffebrus (onlineaffär) där jag har hittat prylarna till bra priser.
Utom objektivet som jag hittat på netonnet.



7i1 reflexskärmar.





* Suckar och drömmer vidare*

Det första jag kommer att köpa är kameraremmen.
En sån behöver jag verkligen, avskyr remmen som följde med kameran.

Carpe Diem!
Igår på fotokursen byggde vi upp en studio.
"Fröken" hade tagit med sig allt som behövdes så att man fick testa att fota porträtt, och vi lärde oss lite om ljusmätning, blixtar, lampor, reflexskärmar osv.

Mycket intressant och framförallt roligt.
Men man skulle behöva en heldag och få leka som bara den, det hade varit det bästa tror jag.

Bilder från igår.
(Har pixlat ansiktena eftersom att jag inte har frågat om personerna vill vara med på bloggen.)



En liten maskot följde med denna gången.








Jag stannade kvar en timma med två andra för att få lite hjälp med hur man ska tänka när det gäller bildredigering.
Vet inte om så mycket fastnade, men har iallafall lärt mig att jobba i kurvor, i en S-kurva.
Har testat nu på förmiddagen och det funkade hyfsat.
Kul det med!

En vecka kvar till nästa lektion, sen är det sista tillfället veckan efter och dagen efter det är det utställning.

Har verkligen tyckt om att gå den här kursen, både i höstas och denna våren.
Känner hela tiden att jag vill lära mig mer och att jag vill utvecklas.
Intresset ökar hela tiden istället för att avta.

Jag har hittat min hobby helt enkelt!

Carpe Diem!