Chilli, inte längre ett förstahandsval!

Igår åkte vi till Chilli.
Skulle köpa nytt bord till den nya soffan.
Vårt förra soffbord köpte vi också på Chilli, så det blev ganska så naturligt att vi tänkte att vi åker dit.

Väl där hittade vi det bordet vi ville ha och gick för att betala och hämta ut vårt bord - trodde vi..

Men det visade sig att Chilli har börjat med nåt nytt.
Man tittar i affären efter möbeln man vill ha, man betalar den, sen måste man åka till ett centrallager för att hämta ut det..!

Och man var tvungen att betala i affären för på lagret kunde man inte betala.
Och eftersom att klockan var strax innan 18.00 så kunde vi inte få bordet igår, vi fick bara betala för det.
Bordet får vi hämta idag.
På lagret.
Som bara har öppet mellan 13-18.

Varför har dom det såhär?
På deras hemsida står följande:

"Mindre möbler finns ofta i lager hos din Chilli butik, så att du kan ta med dem hem direkt."

Jag undrar då vad en mindre möbel är?
Vi köpte ett lågt soffbord diameter 100cm.
En möbel blir väl knappast mycket mindre än så?

Ett tips till Chilli är att dom kan ha lagret öppet en timme efter butikens stängning så att man som kund kan åka och hämta om man vill även om butiken strax stänger.

Nu gjorde det inte mig så mycket eftersom att vi har semester och har tid att åka framochtillbaka.
Men annars hade jag blivit skitsur, och antagligen köpt bordet nånannanstans.
Eller om jag hade åkt kollektivt till affären och sen fått reda på att jag måste ta bussen till ytterligare ett ställe.

Kanske är det så att Chilli tjänar på att folk kanske inte orkar att åka och hämta så att dom tjänar några kronor på hemleverans.
Men å andra sidan så tror jag absolut att dom tappar kunder genom att ha det såhär.

Jag kommer iallafall inte att ha Chilli som förstahandsalternativ när jag ska köpa mina andra möbler till vardagsrummet.
Tyvärr.

Carpe Diem!

Min första helt egna utställning!

From idag och två veckor framåt (inte helgen) så har jag en lite fotoutställning på biblioteket på Chapmans torg i Majorna, Göteborg.

Var och hängde upp fotona imorse.
Var inte riktigt beredd på att folk faktiskt står och köar utanför biblioteket för att komma in, men det gjorde dom.
Och det var hur roligt som helst att se hur folk kom och på vägen in tittade på mina foton.

Kändes helkonstigt men fantastiskt.
För oavsett om man gillar fotona eller inte, så är det en stor känsla att folk ser det man har gjort och har en åsikt.
Vad åsikten sen är spelar mindre soll.
Har man bara skapat nån slags känsla hos någon annan så har man liksom lyckats med det man föresatt sig.

Att fylla två såna här montrar med bilder var en upplevelse, och för att vara första gången så tycker jag om slutresultatet!

Har du inget att göra och vädret är grått så kan du ju åka och kika lite.
Ta dig tid att gå på Sjöfartsmuseét ochså och titta på ett bildspel med foton som jag och mina kurskamrater har jobbat med under våren.
Det är strax under två hållplatser att gå däremellan, efteråt kan man fika på ett mysigt café.
Det hittar man överallt här, men Kafé Zenith kan ju rekommenderas.

Carpe Diem!

Ny soffa och soffhäng!

Igår levererades vår nya soffa.
En soffa där vår växande familj ska få gott om plats när alla dyker upp samtidigt.

När några vi känner köpte soffa så var en del i ryggen knäckt, så vis av den erfarenheten så ville vi kontrollera delarna innan killarna som levererade den stack iväg.
Det visade sig att en del i ryggdelen var ordentligt knäckt.
Det var den sista soffan och första lösningen var att en ny del skulle beställas.
Det skulle ta en månad att få den delen...!
Efter mycket dividerande så blev lösningen till slut att vi tog delen på soffan i butiken istället.
(mitt förslag, man får inte vara dum)

Allt löste sig på ett fantastiskt smidigt sätt, och vi fick ett fint bemötande både här hemma av killarna som leverarade och sen av ägaren i affären.

Så igårkväll kunde vi ha soffhäng.
Vi var sex stycken vuxna och unga vuxna,  som tittade på film och det fungerade hur fint som helst.
Sen nyttjades soffan som säng av en övernattare och det fungerade fint det med.

Det enda som var lite jobbigt igårkväll en stund var att få lilla vovvisen att förstå att hon numera får ligga i sin lilla säng som jag placerat nedanför ena divanen.
Och idag på morgonen så accepterades det helt tydligen, för imorse efter morgonpromenad och mat så knallade hon in och la sig i sin bädd utan att försöka med soffan först.

 
Det var trevligt med ett så bra bemötande av möbelaffären "Big Room" som ligger på Gamla Tuvevägen 15 på Hisingen i Göteborg!

Carpe Diem!

På utställning.

Idag blev det ett besök på Hasselblad Center och fotoutställningen:
"Ny Nordisk Fotografi 2012".

Det är alltid roligt att se hur andra fotograferar, och att få en liten inblick i hur dom har tänkt och kommit fram till sitt slutresultat.
Jag rekommenderar att man tittar på när fotograferna berättar själva om sina foton innan man går på utställningen.
det hittar du här om du scrollar ner på sidan.

Annars så finns det ett litet utrymme på utställningen där du kan sätta dig ner och se klippet även på plats.

Vi tog en sväng in i Falkhallen när vi ändå var där och hamnade i en slags sagovärld för barn.

En fin söndag!

Carpe Diem!

Fiske och fotografering.

Igår skulle vi ut och fiska.
Jag, gubben och sonen.
Eller, jag skulle inte fiska, men hade med kamera, objektiv och stativ och skulle "fiska" på mitt sätt.

När vi gav oss av på morgonen mot Tjörn så var vädret lite halvkymigt, grått och kallt.
Men ingen fara på taket, vi hade med oss varma kläder och skulle nog klara oss några timmar iallafall.

Sen visade det sig att det blev en kanondag.
Varmt och strålande solsken hela dagen.
Sonen och gubben fick fisk och var lyckliga för det.
Jag fick en massa bilder att jobba med, och vovven fick en hel dag i frihet med sol och badande flera gånger.
Vi fick med andra ord en riktig sommardag!

Detta är ett litet urval:

En alldeles underbar och fantastisk dag!

Carpe Diem!

Fästingar.

Nånting som jag hatar med sommaren är dessa evinnerliga fästingar.

Men i år har jag inte behövt plocka någon vare sig på mig själv eller på vovven, vilket har varit skönt.
Läser nu i tidningen att det är ett mycket lungt fästingår i år.
Jag och vovven tackar och bugar!

Carpe Diem!

Ansiktet utåt är viktigt!

(Bild hämtad på Wikipedia.)

Åkte till Danmark över dagen och hade en lugn och avkopplande resa.
Allt var bra ända till vi närmade oss Göteborg på hemresan.

Då kommer personalen ut och dukar av borden.
Snabbt och med hög ljudvolym slängdes porslin och glas samman, och framförallt så hade dom privata kläder på sig.

Var tvungen att titta lite extra när jag såg den första som började att duka av.
Jag trodde helt ärligt att det var en passagerare som var arg som i ren frustration började duka av.
Men det visade sig att hon var anställd.
Haremsbyxor, hoodtröja och såg inte ut som att hon representerade företaget hon utkasserar lön ifrån.

Sen började jag titta runt och insåg att det var inte bara hon som hade privata kläder.

Alla som har företag är väl noga med att dom som representerar företaget utåt gör det på ett passande sätt.
Detta var hur opassande som helst.

Sen att samma personer var dom som stog längst fram vid utgången på båten däck 7, släpandes på alkohol gör inte saken bättre.

Det är inte okej att det går till på detta sättet.
Jag vet att det är fler som håller med mig för det var fler som reagerade på samma sätt som jag.
Kanske Stena Line borde se över sina anställdas rutiner lite grann.
bara som ett litet tips liksom.

Gnällkärring?
- Japp, men det bjuder jag på!

Carpe Diem!

Pantrarna i Biskopsgården.

Läser en artikel om Biskopsgården i gt.se

Är själv uppväxt där och det är där jag har mina rötter.
Flyttade dit när jag var två år och flyttade därifrån när jag var
26-27år.

Orsaken till att jag så gärna ville flytta var för att hela Biskopsgården hade förändrats.
Det är svårt att förklara vad som hade förändrats, men klimatet kändes hårdare och tryggheten var svår att hitta.

Genom åren har jag ibland åkt dit, men är alltid lika glad när jag åker därifrån.
För mig är Biskopsgården bara en tanke, en känsla från svunna tider.
Och även om husen står kvar (med omgjorda fasader) så är det inte mycket som är sig likt.

Nu läser jag om Biskopsgården i artikeln.
Blir upplyst om Pantrarna, en organisation som består av folk från förorter, företrädesvis från Biskopsgården.

"Det rör sig om individer som fått nog av nedskärningar i den gemensamt finansierade offentliga sektorn som har gått ihop för att agera tillsammans, göra sina röster hörda och kräva att tas på allvar.
Medlemmarna blev snabbt införstådda med att politiker av ren, god vilja inte kommer att bistå med social service eller ta hand om Biskopsgårdens framtid – ungdomarna. Annars hade vi istället för nedskärningar sett upprustning. Pantrarna förstår att press måste komma underifrån, från de bosatta i området."

( - Kopierat från Pantrarnas Hemsida, som du hittar här. )

Nu har inte jag tillräckligt med kunskap om Pantrarna och deras arbete för att göra ett uttalande kanske.
Men jag tycker via det jag hittills har läst att det är kanonbra att dom finns!
Att dom sätter krav på politiker så att det kan bli samhällsförändringar.
Det som slår mig är att dom enda som visat missnöje som jag har hört talas om är dom ungdomar/unga vuxna som tar tillfället i akt att rasera, att sätta eld på bilar, att förstöra.

Men organisationen Pantrarna som verkar göra ett toppenjobb, dom har jag inte alls hört talas om.
Medias fel?
Jag får bara läsa om dom som raserar och förstör.
Är det detta som tidningarna tror att jag som läsare vill bli informerad om?

Då kan jag upplysa alla journalister att det är precis det jag inte vill.
Visst vill jag veta vad som händer, men jag vill att det positiva, det som kan förändra samhället till det bättre ska överskugga allt annat!

Att gt.se nu har skrivit en liten, liten notis om pantrarna är ju en bra sak.
Men trots det en droppe i havet.
Jag håller tummarna för att gt kanske kan gå i bräschen för denna sak.

Bygg fritidsgårdar i förorterna!
Låt barn och ungdomar få en plats som dom kan kalla för sin egen och som dom kan känna stolthet inför.
Så länge det inte finns nånting att vara stolt över så finns det heller inget att vara varsam om.
Jag är helt övertygad om att man vårdar son stadsdel om man är stolt över den!

Och till Pantrarna vill jag bara säga:
- Keep up the good work!
Det gladde en gammal Biskopsgårdare att det finns folk som kämpar!
På min tid var det bara nedskärningar som gällde, nu är det dags att rusta upp och gå framåt!

Jag hoppas att jag med detta lilla, lilla inlägg öppnade ögonen för några till, så att vi blir mer upplysta om dom som kämpar.
För sig själva, sina barn och medmänniskor!
Tack!

"Du kan flytta individen från Biskopsgården, men du kan aldrig flytta Biskopsgården från individen!"

Carpe Diem!

Jag har sån tur!

Jag var med i en utlottning av en timmes massage på Facebook.
Det var ganska många som var med och jag trodde ju aldrig att jag hade en chans att vinna.

Men det gjorde jag och idag kom detta med posten:

Det kommer att bli underbart atta få en hel timmas massage.
Tror jag iallafall.
Det är så många år sedan jag fick det så jag kommer ju knappt ihåg hur det känns.

Jag kommer att utnyttja detta senare i sommar när andan faller på.
Sen kommer jag ju naturligtvis att blogga om hela upplevelsen, skriva vad jag tycker om lokaler, personal, bemötande mm.
Och framförallt hur underbart det har varit med en massage.
För det är jag övertygad om att det kommer att bli.

Tack till Medicor Rehab för presentkortet!

Carpe Diem!

Kan vi få ner dödssiffran?

Det har visat sig att man som Göteborgare och boende i kustkommuner  löper störst risk att råka ut för Malignt melanom.

En del av förklaringen kan vara att göteborgare och kustbor oftare arbetar inomhus (jämfört med boende inåt landet), och när de sen åker på tex solsemester så bränner de sig lättare.

Det är den formen som man tror är farligast.
Att man är blek, blek, blek och sedan bränner sig.

I studien konstaterar man att sen 1970 har antalet fall av melanom fyrdubblats hos män och tredubblats bland kvinnor.
Varför det har blivit så tror dom beror på att folk generellt solar mer och åker på fler och längre solsemestrar.

"Malignt melanom drabbar ungefär 2 800 svenskar varje år. Cancerformen hör till dem som ökar mest. 470 svenskar dör årligen i sjukdomen."

Jag tycker att det är viktigare att få leva än att få en snygg bränna. Tvärtom tycker jag att man höjer på ögonbrynen när man ser någon som helt klart har pressat i solarium eller på stranden.
Det förvånar mig faktiskt att folk kan vara så dumma trots alla varningar som hela tiden strömmar över oss.
För mig står en sådan människas utseende för ohälsa och negligering.

Man ska bry sig och göra det man kan för att i framtiden få vara frisk, men det får ju inte gå till överdrift det heller.
Håll dig upplyst, använd sunt förnuft så kanske vi får ner den där siffran lite.

Carpe Diem!

Nytt objektiv?

Ute skiner solen och jag sitter inne och Googlar och Youtubar.

Funderat länge på att köpa ett nytt objektiv, men det är verkligen svårt att veta vad man ska satsa på.
har ju standardobjektivet till min Nikon D3100, alltså 18-55mm.
och teleobjektivet Sigma 70-300mm.

Nu har jag hittat ett fast objektiv som verkar vara väldigt bra.
Tidigare har jag inte ens funderat på ett fast, men inser att det kan vara värt att använda fötterna som zoom om resultatet blir kanon.

Det är detta jag funderar på lite: Nikon 35mm AFS 1.8mm DX

Vet du något om detta objektivet?
Har du lite info om du tycker att det är värt att köpa?
Vad har du för utrustning till din kamera?
Delge gärna! :)

Innan så har jag kollat in detta objektivet:

Nikon AF-S DX 18-105 G ED VR , men nu vet jag inte vilken jag isåfall ska välja.
Eller finns det nåt annat i hyfsad prisklass som kanske är bättre?

Carpe Diem!

En utmaning!

Igår var det en mulen och dimmig lördagskväll.
Alltså en utmaning att åka ut och fotografera tyckte jag.
Just detta ljuset var jag absolut inte van att fota i, men det var roligt att testa det med.
Ibland så bara försvinner det jag har lärt mig om inställningar och det försvårar så klart.
Men då vet man att det är dags att plocka fram manualen till kameran och plugga igen.

Sen att detta är mer naturbilder är för mig också en utmaning. Jag älskar byggnader, människor, detaljer.
Är en äkta betongbebis.
Men kanske jag med kamerans hjälp kan lära mig att se det jag inte sett förut.
Att jag var vid kusten underlättade, älskar havet då jag är en tvättäkta Göteborgare.
Skulle jag ta kameran och gå rakt in i skogen så skulle jag nog inte kunna se nåt för alla träden. :)

Vi åkte igårkväll till Kippholmen, Björlanda, Göteborg.
Hade lilla vovven med som älskade att få springa lös och att få bada lite i vattnet.
Här kommer några foton:

Har fastnat för att skapa kontraster och förg i bilderna när jag sitter med bildredigering.
Jag tror att man i perioder får favoriteffekter och att dom hela tiden ändras.
Sen när man lär sig PS mer så kommer man att verkligen hitta sitt eget sätt.

Att ta fotot är bara halva arbetet, sen kommer det roliga vid datorn.
Det finns människor som tycker att man bara ska ha fotot precis som det är taget, men jag tycker att man kan förstärka det som man tycker är vackert.
Det ger fotot mer liv.

Carpe Diem!

En bra idé som är ganska dåligt utförd.

Det finns en tjänst på nätet som heter pocketogram.
Där kan man köpa ett presentkort till någon som sedan kan gå in på deras hemsida och välja pocketböcker, DVD-filmer och tidningar.

Tycker att konceptet är jättebra, en mycket kul sak att få, speciellt om man som vi läser ganska mycket.
Gubben fick detta i sommarpresent på jobbet och han satte sig framför datorn för att se vad han skulle välja.

Efter ett tag gav han upp och sa att jag kunde se om jag hittade nånting istället.

Jag hittade till slut två böcker som jag kunde beställa, men det som var dåligt med denna tjänsten - tyvärr - var att utbudet är alldeles för snävt och dåligt.

Jag gillar idén, gillar konceptet.
Men just på grund av det skrala utbudet så kommer jag aldrig att köpa detta till någon i present.
Då känns det mer värt att köpa ett presentkort i någon bokaffär så att alla intressen finns.

Carpe Diem!

Louboutin + Disney = Sant!

Läste på Sofis Mode på aftonbladet.se att Christian Louboutin inlett ett samarbete med Walt Disney genom att designa och förverkliga glasskon med inspiration från den tecknade kärlekssagan Askungen.

Den tillverkas i endast 20 exemplar som inte kommer att finnas till försäljning.
Dom 20 paren kan man bara vinna.
Sofis mode har fått ett par som kommer att lottas ut i September.

Jag skulle gärna vilja vinna skorna. (precis som hur många andra som helst)
Undras vad priset blir sen om folk säljer dom vidare efter att ha vunnit dom?
kan nog bli väldigt höga priser!!

Carpe Diem!

Gula spårvagnar.

Som infödd Göteborgare så har jag sett alla spårvagnsmodeller som finns och har funnits.
Trodde jag.
Ända tills idag.

Såg denna på väg hem från träningen och jag kan absolut inte påminna mig om att jag har sett den förut:

Man ser nya saker varje dag, och man lär sig nya saker varje dag!

(Du får bortse från det störande i mitten av bilderna. Displayskyddet på baksidan hade lossnat och det såg jag efter att jag tog bilderna. Attans!)

Carpe Diem!

En älskad bonussyster.

Det är ingen hemlighet att jag fullkomligen älskar märkesväskor!
Ja, och skor..!

Gillar Marc By Marc Jacobs, men har aldrig haft någon väska i det märket.

Jag har också förmånen att omge mig med människor som är helt fantastiska och otroliga.
Fick ett paket på posten igår.

Detta fanns i:

                                       

En Marc By Marc Jacobsväska.
Kan man bli gladare?
Kan man ha bättre vänner?

Tack lilla bonussyster, du är inte riktigt klok!

Carpe Diem!

Nytt, nytt, nytt!

Idag blev det shopping av varierande slag, men det jag var ute efter först och främst var ett nytt stativ till kameran eftersom att sonen lyckades att demolera mitt gamla.

Det jag hade var ett skitstativ.
Köpt på nätet för 99kr, men det har tjänat sitt syfte ändå.
(höll ändå nästan i ett år)

Hittade idag ett mycket bättre stativ för enbart 299kr på netonnet.

Stativet är gjort i aliminium, men känns överraskande stabilt. Krok att hänga tyngd i (tex. kameraväskan) finns centrerat i mitten av stativet.

Man kan vinkla på olika sätt på ett enkelt och behändigt sätt.

Det är bara att vrida hit och dit!

Denna vinkeln gick inte med mitt förra stativ. Kommer att bli användbart tror jag!

Man kan höja stativet rejält. När den är högst upp så är jag för kort för att kunna fota! (är 1.64cm)

Här är det bästa av allt som jag upptäckte först hemma efter en stund. Snabbkoppling! Vansinnigt bekvämt!

Det finns två vattenpass så det kommer att bli busenkelt att ställa stativet rakt även utomhus.

För mig kommer detta stativet att fungera bra.
är man en mer erfaren fotograf och kanske använder stativ väldigt mycket så bör man kanske investera många fler hundralappar.
Men det behöver inte jag, inte ännu iallafall, för jag är fortfarande bara en glad amatör!

Carpe Diem!